www.lameca.org

retour au
SOMMAIRE

Lire et écrire dans une langue
Li é ékri adan on lang



Combiner les consonnes et les voyelles selon le système de la langue

La langue a un nombre limité de combinaison de consonnes et de voyelles. C’est sur la base de ces combinaisons que l’enfant apprend à lire à l’école. En créole, elles sont au nombre de cinq:

1
Consonne+Voyelle
vè, fè, mò
2
Voyelle+Consonne
ès (ès ou paré?)
3
Consonne+Voyelle+Consonne
bis, mak, mòt, fin, bèl, kòn
4
Consonne+Consonne+Voyelle
pyè, pwi, blo, bra
5
Consonne+Consonne+Voyelle+Consonne
nwèl, bwèt, fwèt, plas, pyès

(Les exemples 4 montrent qu'après une consonne, la deuxième consonne ne peut être que y, w, l, ou bien r)

Différencier les sonorités du créole, de celles du français

Les sonorités et séquences de sons présentées ci-dessous n’existent pas en français :

an+n : désann (descendre)
En+n: chatenn (châtaigne)
On+n: ponn (pondre)
An+m: désanm (décembre)
en+m: karenm (carême)
On+m: wonm (rhum)
on+ng: konngo (Congo).
(On verra que l’on peut aussi utiliser un seul n).
En+ng: pikyennga (Variété de cucurbitacées).
Anm+b+Voyelle: sanmba (samba)
Enm+b+Voyelle: gyenmbo (roussette; chauve-souris)
Onm+b+Voyelle: gonmbo (gombo)

An+nd+Voyelle: channda (filer, prendre la fuite)
En+nd+Voyelle: menndé (chant, rythme et danse guadeloupéenne)

Certaines sonorités du français ne seront pas utilisées en créole

En finale d’un mot, en créole, on ne peut avoir « Consonne+ Consonne » :
-br, dr, tr, fr,...comme dans chambre, prendre, ventre, chiffre
-bl, fl… comme dans tremble, enfle
-ste comme dans piste, poste
En finale après voyelle en créole, on ne pourra avoir « r » comme consonne finale.
Comparons:
(Créole): -- (français): avoir peur
(Créole): – (français): mort; mourir
(Créole): palé – (français): parler

Li ti li a’w (2)

Toto pa pè ayen. I pè yenki mannikou. Pò Toto. Li ki enmé pen é bè a Adidi.
I pé pa aléa ka Adidi ankò ; Tini on mannikou..

Adidi ni on bèl chenn an kou a’y. Lorenn, on ti sè a Adidi, poko ni chenn.
I lontan pi jenn ki Adidi, men i ja vlé ni on chenn. Sa ka fè li lapenn. I ka gadé Adidi anbenn. Adidi sé marenn a’y.
Yè maten, i mandé Adidi ki tan Adidi ni lidé achté bijou pou li osi.
Adidi réponn:
« mafi Lorenn, lè an té laj a’w, an téka maché an fwenn ».
Lorenn mandé Adidi :
« Ka sa yé sa, fwenn ».
Adidi réponn:
« fwenn sé vyé rad ».
Lorenn mandé:
« ka sa yé sa, rad ? »
Adidi réponn sé lenj.

Li ti li a’w. Sa ké fè’w vansé (3)

An lakou-la, on poul ponn dé zé. I mété chanté atè. Kòk-la réponn poul-la.

Téka fè cho, Lorenn é Toto mété glason an vè a yo. Yo obliyé sa. Yo alé jwé an fon ravin-la. Tout sé glason-la fonn.

Toto di sé fòt à Lorenn si glas-la fonn. I di Lorenn:
« Rann mwen biten an mwen ».

Timoun paka bwè wonm. Sé nonm é madanm ka sèvi é wonm.

Yè swa Toto a’y kouché ka sonjé sa. I révé yo ba li on danmjann wonm. I fann kann.

Lorenn rifizé alé téyat èvè Adidi. Kon yé la, i ka rigrété. I ka manjé nanm a’y an salad. Lorenn mafi, ba kò a’w bann tibwen. Pa rété la ka atann Adidi konsa. Men larenn pa fanmi a’y. Sé atann i ka atann. I ka konpwann dèdi Adidi ké vin chèché li.

Li ti li a’w (4)

Adidi té tini on ti zanmi. Ti zanmi-la pwan Bastè pou’y. I paka téléfonné Adidi ankò. Adidi di Lorenn é Toto:
Jaden lwen, Gonmbo gaté !
Lorenn té konpwann sé gonmbo a jaden a li ki té gaté. I réponn Adidi :
Si gonmbo a jaden an mwen gaté, sé fòt a genmbo ka manjé yo lannuit. An ké pwan yo èvè on bannza.
Tout moun pwan ri.

Tout sé timoun-la enmé donmbré é krab. Men lòt-jou, manman yo mandé yo si yo té vlé denndé. Yo pa konpwann ka sa yé denndé.
Toto té jou konpwann yo téka mandé’y dansé menndé. I di i pisimé dansé toumblak.
Manman yo di konsa:
‘Ka ou pé konpwann adan sa ? Sé timoun alèkilé-la, fò nou apwann yo palé, en.

 

Haut de la page

SOMMAIRE

 

 

par Juliette Facthum Sainton
© Conseil Général de Guadeloupe , 2007
Médiathèque Caraïbe
www.lameca.org
www.lameca.org